Vilken häftig avslutning den blev på den allsvenska speedwaysäsongen! Solkatterna korades till mästare efter att ha vunnit precis varenda match under serie och slutspel.
Över 1300 människor hade letat sig till Kalvholmen den till början varma höstkvällen. Den allsvenska speedwayfinalen skulle avgöras, och med sig från bortamatchen i Nyköping för en vecka sedan fanns en kudde på två poäng. Men det skulle snart visa sig att Griparna inte kommit för att förlora även den här matchen. Med gubbar som Kim Nilsson och Thomas H Jonasson i laget var det klart att det skulle bli en tuff nöt att knäcka för “kattera”.
Matchen var jämn ända in i mål. De första heaten visade inte någon tendens vartåt det skulle sluta. Båda lagen vann heat, och ställningen pendlade fram och tillbaka – men trots det kom aldrig Griparna närmare än ett totalt oavgjort resultat. Efter nio heat var ställningen 27-27 på dagen. Det följdes av ytterligare två oavgjorda heat innan Jonatan Grahn och Rasmus Karlsson tog en 4-2;a i heat 13. Därifrån och in kontrollerade hemmlaget händelserna och körde säkert fram två nya 3-3:or och saken var klar.
Som Bengt Sundler i NWT konstaterade: Triumfen i matchen innebar också att Solkatterna satte segerrekord i svensk speedway genom 19 raka vinster, 16 i år och tre i slutet av förra. Det tidigare hade Njudungarna med 18.
Trots att kvällen blivit kylig efter solens sänggående så värmdes man av en genuint varm känsla i kroppen. Inte bara för att speedwaylaget i hjärtat sedan barnsben nu sportsligt kvalificerat sig för den högsta serien, men också värme till alla de eldsjälar som omgärdar en sådan här klubb. Ni är värda all framgång!
När man under vägs ser Joel Anderssons svarta ögon efter en felaktig uteslutning, Rasmus Karlssons hejdlösa talang, hemmapôjken Victor Palovaaras genuina glädje när han fick lyfta pokalen…ja, en idrottsromantiker som jag blir glad i hela själen.
Det var varit en fin sommar och höst på Kalvholmen. En plats dit min far tog med mig som liten parvel redan på 1970-talet. Platsen har ett givet rum i själen, och det värmer oerhört när man, trots sin ringa medverkan, ändå känner sig som en i gänget. Stort tack för allt under året Rebecca, Christan, Ola, Patrik och Robban och alla andra runt ovalen som får en att alltid känna sig välkommen.
Hoppas vi ses i någon form runt den samma även nästa år – oavsett vilken serie det blir.
Ingen kan ändå ta ifrån oss att vi ikväll blev allsvenska mästare!
(Vill man låna nån bild för privat bruk så är det okej.
Tagga gärna in @bearroad på instagram och bearroad.se om man lägger det på något annat ställe.)
BILDEXTRA!
