Powerwolf är för mig ett tomt blad trots att gänget har lirat sedan 2003 och har fyra plattor i bagaget. Detta Tysk-Rumänska gäng bildades av Charles och Matthew Greywolf.
Och som ni märker så har vi här ett återkommande tema, just det Wolf eller varulvar som de troligtvis vill vara.
Detta gör att man balanserar på en väldigt slak lina när det kommer till lyriken.
Med risk för att hamna i Spinal Tap facket så ångas det på med blod, midnatt och religion hit och religion dit.Men de lyckas och det är stundtals riktigt fyndigt.
Musikmässigt så slår de både Sabatons och Hammerfalls senaste alster på fingrarna,
vilka de oftast jämförs med. Skulle även vilja spetsa det hela med lite Running Wild.
Inledningen med ”Sanctified With Dynamite” och ”We Drink Your Blood” innhåller mer
fotbollsrefränger än vad som kan höras vid ett valfritt Londonderby.
Och så det håller det på.
”Night Of The Werewolf” grymt bra.
ME LIKE!
Elva riktiga rökare inklämda på 41 minuter och 46 sekunder.
Och det fina med kråksången är att om man som jag inte har hört dem förut så finns tre plattor till att gräva ner sig i.
Läste en intervju med en av herrarna och då nämndes just Sabaton.
– Jag kunde inte förstå varför detta bandsnamn kom upp hela tiden, så jag köpte deras skivor och de var riktigt jävla bra.
Det är Powerwolf också.
Kanske det är Sabaton som ska jämföras med Powerwolf?
Så skaffa Spotify, klicka på länken och sjung med.
Powerwolf – Blood of the Saints
Betyg: 8 av 10 med mersmak.
Nu har jag inte tid att skriva mer, måste lyssna på de tidigare plattorna.
