Hur hamnade vi här?
Ja, enkelt förklarat började det med en födelsedagspresent till frun. En weekend eller så någonstans i någon stad…kanske.
Det slutade med ett dygn i tält!
Det var hennes present, och när hon sade att hon inte ville till en stad utan ut i skogen och bo i tält så var det bara att ge med sig. Det där tältande har aldrig varit min grej, men det fick bli så. Present är present.
Nu var det ju inte så att vi skulle slå upp detta själva, utan via ett företag – Happiecamp – så hittade Linda en undangömd plats på Arnön i den norra Vänerskärgården. Det är just idén med Happiecamp, att det ska vara en undangömd plats och att man ska känna sig som man är helt själv i hela världen just där och då.
Väl framme vid vårt tält så inser man hur bra det kan vara. Till en början var det regnigt, blåsigt och allmänt grått. Men det skulle inte få spela roll – vädret skulle inte få påverka trivsel och frid. Till en början satt vi inne i tältet och tittade ut, lyssnade och luktade på naturen. Det sades inte så mycket, intrycken och friden räckte gott som sällskap just där.
Efter en titt i väderappen, några hoppyanalyser av satellitbilder så tändes hoppet om en fin kväll. Strax efter 19 så fick vi vad vi förtjänade (tyckte vi ju själva). Klar himmel och en magisk solnedgång!
Och det där med att sova i tält på det här sättet var första gången – men inte sista! Vi var rörande överens om att det blir en repris på det här nästa sommar. Orutinerade skogsmullar som vi är så är ju Happiecamps koncept som klippt och skuret för sådana som oss. Allt finns på plats och det enda du behöver göra är att faktisk ta dig dit via koordinater i mobilen och en snitslad stig.
Tack till Happiecamp för ett fantastiskt koncept och tack för god service i alla frågor vi haft. Vårt dygn på Arnön blev ett fint minne och ett alldeles fantastiskt ställe att fira det som var vår 19:e bröllopsdag. Vi ses igen!
Här är ett litet filmklipp – ett försök att fånga känslan på platsen!