När Stieg Larssons mästertrilogi kom ut och man hade konsumerat de tre böckerna så väntade man ju bara på en uppföljare. En uppföljare som ansågs omöjlig i och med Larssons allt för tidiga bortgång. Men den kom ändå – med David Lagercrantz som författare.
Det är ju ingen tvekan om att Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander är två karaktärer som fängslat – åtminstone mig. Som storätare av ljudböcker så var det inget att tveka på när den fjärde i serien om de två fanns tillgänglig. Sedan Storytel kom in i mitt liv så har ätandet ökat och böckerna står på kö i spelaren. Men den här hade jag sett fram emot lite extra.
Men skulle det gå att återskapa den spänning och dramatik som Larsson skapade i sina tre böcker?
Ja, jag tycker nog det. Man får en liten “namedropping” boken igenom på karaktärer som tidigare figurerat i berättelserna – allt för att väva ihop den nya storyn. Ibland känns det lite enkelt gjort, men det har sin tanke och funktion.
Blomqvist känns igen i sin roll som polisens extraresurs (läs nagel i ögat på polischefen Bublanski) och Lisbeth är lika obstinat, tvär och fylld av bokstäver som tidigare. Det som gör att man redan nu ser fram emot nästa bok i serien är att det dök upp en ny (minns inte om hon figurerade i de tidigare böckerna) karaktär. För att inte ge bort något för er som har tänkt att läsa/lyssna så stannar jag där, men det känns hur som helst som en mycket intressant fortsättning i relationen mellan ett par karaktärer.
Så är det något att lägga tid på? Ja, definitivt om man är fast i den här typen av böcker som jag är. 4 av 5 på en skala tycker jag nog att den ska ha.
Och någonstans kan nog Stieg Larsson sitta och le för att hans figurer nu återuppstått.