Håhåjaja…dä blåser i träa ida!
En stycke musik som i vardagen kommit att betyda en skön hemmavinst i Löfbergs Arena.
En så stark identitet så att motståndare börjat sjunga den.
Men det är inte bara träden som får sin beskärda del av februariblåsten. Även Vänern vill ju vara med och leka i vinden och jag minns en dag för något år sen då jag och dottern tog en sväng ut till klipporna vid Räggårdsviken. Det blåste nåt så in i hela (insert valfritt ord) och dick vågor därefter. Kolla själva!
Under de senaste veckorna har ju stormarna avlöst varandra och jag har tänkt att ta en sväng ut dit för att ta en titt på skådespelet. För det är ett skådespel. Vågorna “bara kör”!
Idag fick jag sällskap av sonen, men skillnaden med det förra “vågbesöket” var att då var det typ sommar. Idag var det ett par grader plus och vinden, ja den fanns den också. Men det var häftigt även idag. Tänk att man blir så hänförd att man glömmer bort att det är svinkallt och att man fryser “arslet av sig”. Men så kan det vara…
Februarivågor kanske inte hör till vanligheterna, men eftersom isen på Vänern är obefintlig så är det ju fritt spelrum på något sätt.
Se själva!
